En röst för frigörelse ger glimtar ur Emmas Saltzmans händelserika liv och speglar samtidigt kvinnornas roll i arbetet för finländsk identitet och självständighet, inte minst under de dramatiska decennierna i början av 1900-talet. Omskakande politiska och sociala förändringar i det ryska kejsardömet och det finländska samhället finns hela tiden i bakgrunden.
Vi får följa Emma Saltzman (1853-1934), född Ruin, från barndomens ryska byar och skolgången i Tula via ett liv som herrgårdsfröken i Tavastland till en tillvaro som läkarhustru i Helsingfors. Uppväxten med en livegen barnsköterska kom att prägla Emmas vuxna liv och tände gnistan till att kämpa för frigörelse och jämställdhet. Hon engagerade sig i kampen för flickors och kvinnors rätt till utbildning, lika rösträtt för alla och ett Finland fritt från ryskt förtryck. Tillsammans med likasinnade som Tekla Hultin, Dagmar Neovius, Lucina Hagman och Annie Furuhjelm, kämpade Emma Saltzman för ett demokratiskt Finland. Arenorna för deras aktivism var det hemliga sällskapet Kvinnokagalen, Martharörelsen, Samfundet Folkhälsan och Svenska Kvinnoförbundet. Emma Saltzman hade plikter som maka och mor men hon behövde aldrig arbeta för sin eller sina barns försörjning, vilket öppnade upp för möjligheten att ägna sig åt ideellt arbete.
Emma Saltzman var en läsande och skrivande person hela sitt liv. Hon drogs till att ”då och då utbyta nålen mot pennan” och teckna ned sina minnen. I En röst för frigörelse berättar Inga Elgqvist-Saltzman och Katarina Saltzman medryckande och insiktsfullt Emma Saltzmans livshistoria utifrån de anteckningar hon och hennes dotter gjorde om sina liv.