”Jag har fått leva ett långt och omväxlingsrikt liv som jag berättat om i olika sammanhang. När jag
påbörjar skrivandet, är jag redan 92 år gammal och lever ett intressant och trevligt liv på ett äldreboende. Jag har förstått att så många äldre direkt fruktar ålderdomen och vill därför berätta om mina erfarenheter. Ålderdomen kan säkert vara eller bli besvärlig för en del personer, men den kan också bli en riktigt bra tid för andra. Och till en liten del kan vi själva också påverka till vilken grupp vi kommer att höra eller hör. Eftersom jag åtminstone hittills fått vara i de lyckligt lottades skara, så vill jag gärna också berätta om det för andra.” Så här inleder Greta Stenberg sin senaste bok som hon med stor möda skrivit – först med skrivmaskin, sedan för hand – trots till slut en mycket försämrad syn.