Det finns en park. Parken är en dröm om det som gått förlorat, nästan försvunnit: relationer, gäckande möjligheter och en intimitet som tillhör barndomens domäner. I De drömda flickorna rör sig Hannele Mikaela Taivassalo i en svindlande språklig rörelse genom tiden och minnet, och de oklarheter som omgärdar den mänskliga tillvaron.
Vi skulle tala med de drömda flickorna.
Vi skulle inte tala dem till rätta eller
tala allvar med dem, vi skulle fråga dem
om livet och om råd. Då skulle vi vara tvungna
att gå ut på gräset, kanske skulle våra skor
bli våta eller fuktiga, vi skulle vara rädda
för att trampa snett eller gå ned oss.
Men de skulle ta oss vid handen
och säga att det ordnar sig, och också
hur. Jag vet inte om du vet, men jag minns
att någon av oss tyckte att det fanns
en skylt med förbud där gräset började
var det du eller jag
och att jag nästan snubblade och att det var halt.
Hannele Mikaela Taivassalo är född 1974 och bosatt i Helsingfors. Hon har gett ut romaner, noveller, barnböcker och skrivit dramatik. För romanen Fem knivar hade Andrej Krapl tilldelades hon Runebergspriset 2008. Sedan 2020 är Taivassalo ordförande för Finlands svenska författareförening.