En av 1700-talets stora idéer var att privata sällskap kunde förbättra de ekonomiska förhållandena i sina länder eller regioner. Från Skottland och Irland spred sig en modell för sådana ekonomiska sällskap över så gott som hela den europeiska kontinenten och vidare till de europeiska imperiernas kolonier. Finska hushållningssällskapet, grundat 1797 i Åbo, hörde till en tredje och sista våg av ekonomiska sällskap. Ekonomisk patriotism och civilsamhälle beskriver hur dessa sällskap kombinerade en ekonomiskt sinnad patriotism med påverkansarbete i ett spirande civilsamhälle. Den skildrar hur Finska hushållningssällskapet balanserade mellan en rikspatriotism, som handlade om att främja Sveriges konkurrenskraft, och ett lokalt förbättringsarbete, som gick ut på att föra fram finska intressen inom det svenska riket. I början av 1800-talet var Hushållningssällskapet tvungen att definiera om sin roll i och med att denna dubbla patriotism inte längre passade in i den nya ryska imperiella kontexten eller en tid där nationalstaten blev allt viktigare. Den ekonomiska patriotismen fick över hela Europa ge vika för ett kultur- och språkorienterat nationsbygge.