I denna bok möter läsaren bekanta namn som Birgitta, Henrik och Klara, men också bortglömda helgon som Adelgunda, Quirinus och Corona. Många namn i dagens almanacka har sin bakgrund i den medeltida kyrkans helgonkalender och firandet av helgonens dödsdagar. Helgdagar som midsommar och Mikaelidagen, eller sjusovardagen och Luciadagen, är också de påminnelser om helgon.
I Helgonnamn i almanackan tar Heikki Oja upp omkring 800 helgon och legender som förknippas med dem. Helgonen presenteras i datumordning från nyårsdagen till nyårsafton, och med finns även rörliga helgdagar som påsken. Förutom martyrerna ingår också namn på bibliska personer, biskopar och påvar, och senare även kungligheter. Namnen har funnits med i tryckta svenska almanackor och kalendrar på 1500–1700-talen. Vissa namn har stått kvar på samma datum i århundraden i de sverigesvenska och finlandssvenska almanackorna, medan andra fått nya datum, tagits bort och ibland också återfått sin plats.