Hungerkatastrofen 1866-1868 inträffade för några generationer bakåt, för litet över 150 år sedan. Detta var den sista hungerkatastrofen i ett demokratiskt land under fredstid i Europa. Det kan vara intressant att veta vad våra förfäder hade att genomlida under dessa år, och att veta hur det dåvarande samhället hanterade denna katastrof. Kanske vi kan lära oss någonting av detta? Även om vi i vårt land knappast kommer att uppleva någon hungersnöd under vår livstid så är hungerkatastrofer inte något ovanligt i vår värld.
Förutom texter om hungeråren innehåller denna bok en stor mängd citat från dåtida dagstidningar. Det svenska språket har förändrats, men inte mycket, och den svenska som finns i dessa dagstigningar är en aning gammaldags, men högtidligt, med många talande gamla uttryck, och för all del - en vacker svenska.
Det finns omkring 80 minnesmärken över hungeråren 1866-1868 i vårt land. Många av dessa minnesmärken finns avbildade i denna bok. Men det finns många - också svårt drabbade - socknar utan något minnesmärke alls. Så, låt oss anse att denna bok är ett minnesmärke över alla svältens offer i våra nejder.