Fram till idag hade hon aldrig tänkt på
att hon har en mjälte.
Plötsligt kom hon bara att tänka på den,
varpå hon ryckte till, som inför något
som glömts på spisen.
Var är den? Hon klämde sig på bukens
högra del, sedan den vänstra.
Vad gör den hela dagarna?
Plötsligt blir någonting synligt. Sjögurkans empati, den charmlösas charm, rummet där fadern räknar.
Ulrika Nielsen skriver där de stora visionerna rämnat. Här blir det enkla svårt och det svåra roligt.