Helena Westermarcks måleri, hennes litterära produktion och samhällsengagemang vittnar om en ovanlig begåvning. Knappast någon ha lika mångsidigt och målinriktat som Westermarck genom sitt livsverk banat vär för kvinnorna i det sena 1800-talets Finland.
Tillsammans med sina kolleger hörde Westermarck till kretsen av "målarsystrar", som på 1880-talet studerande konst såväl ai hemlandet som i Paris. Som målare var hon radikal för sin tid: hon skildrade pigor och tjänstefolk naturalistiskt, vilket i vissa kretsar väckte att starkt ogillande.
Helena Westermarck stod inför dilemmat om hon skulle ägna sig åt måleri eller författarskap. Småningom tog författarskapet överhanden. Hennes ansenliga litterära produktion omspänner såväl konsthistoriska esseär som kvinnosaks- och samhälleliga frågor. Hon hörde också till förgrundsgestalterna för den uppvaknande kvinnorörelsen.