I en hästdragen vagn färdas den fjortonåriga pigan Helvi Lampinen tillsammans med sin nya matmor Signe Dahlman mot ett nytt liv i staden. Det är sommar år 1917 och samhället runtomkring går mot frihet och kris, med djupa klyftor mellan röd och vit. Inbördeskriget bryter ut och Helvi dras med i dramatiska händelserna 1918. Alla påverkas, också Signe.
Det här är en berättelse om människors liv i en ung nation som söker sin väg, genom krigets och fånglägrens fasor och de första åren av självständighet med de första trevande stegen mot samhällelig försoning. Signes värld, den borgerliga är den vi främst befinner oss i, men blicken är stadigt fäst vid arbetarrörelsen och Helvis verklighet.
Det är kvinnorna som är i romanens fokus, och vi möter här också barnet Alice Alm, den unga frun Maria Haglöf, änkefrun Amalia Boman med flera. Deras liv, kvinnolivet, klöper delvis i par och delvis i otakt med landets och stadens. I den nya tiden utmanas och försvaras invanda roller, ambitioner växer fram och politisk medvetenhet. Männens liv speglas långt genom kvinnornas, även bankiren Henrik Dahlmans och Ragnar Haglöfs, Marias svärfar som är stadens starke man.
Ungdom och åldrande speglar varandra, kroppens skröplighet kan drabba båda. Liksom känslan av ensamhet och övergivenhet, som inte ser till samhällsklass, kön eller ålder.