Kirja jatkaa kertomusta rannikkoalueen porvarillisesta elämästä, jota kokoelmateoksen artikkeleissa tutkitaan elinkeinojen ja niiden edellyttämien yhteistyöverkostojen näkökulmasta. Artikkelikokoelma toimii jatko-osana elämää ja asumista kuvanneelle antologialle, joka ilmestyi vuonna 2013. Alueellisia kiintopisteitä ovat edelleen Raahe, Kokkola, Pietarsaari ja Seinäjoki. Samalla Pohjanmaata pyritään käsittämään erityisenä kokonaisuutena ja osana laajempiakin elinkeinoverkostoja. Keskeinen edellytys elinkeinoelämän menestykselle oli tapulioikeuksien myöntäminen Pohjanmaan rannikkokaupungeille vuonna 1765, 250 vuotta sitten. Kirjalla juhlistetaan Wasastjerna-suvun päämiehen, Abraham Falander-Wasastjernan muistoa, kun hänen kuolemastaan on kulunut 200 vuotta. Yhdeksi luonnolliseksi pääaiheeksi valikoitui Falanderin perustama Östermyran ruukki, joka toimi nykyisen Seinäjoen alueella 1790-luvulta 1890-luvulle.
Borgarliv i Österbotten 1700-1800 - Näringslivets nätverk är en fortsättning på berättelserna om kustområdets borgerliga liv. Temat behandlas utgående från näringslivets perspektiv, inom vilket de mångfacetterade samarbetsnätverken utgjorde en oskiljaktig del. Artikelsamlingen fungerar som en fortsättning på verket som gavs ut 2013 under temat borgerligt boende och leverne. De huvudsakliga geografiska tyngpunkterna läggs fortfarande vid Brahestad, Gamlakarleby, Jakobstad och Seinäjoki. Avsikten är samtidigt att betrakta Österbotten som en särskild helhet liksom också en del av mer omfattande nätverk inom det historiska näringslivet. En viktig förutsättning för framgången inom näringarna var stapelrätten, som beviljades Österbottens kuststäder år 1765, det vill säga 250 år sedan. Boken utkommer som ett jubileumsverk till minnet av Wasastjerna-släktens huvudman, Abraham Falander-Wasastjerna, som avled för 200 år sedan. Ett naturligt huvudtema utgörs därför av Östermyra bruk, som grundades av Falander och var verksamt från 1790-talet till 1890-talet.