I sin nya roman rör sig Tom Paxal genom ett landskap där minnen, drömmar och verklighet glider in i varandra.
Med en ton som bär både nordiskt ljus och afrikanskt mörker skildrar han en man som återvänder till det han en gång flydde, och en kvinna som följer honom, inte för att rädda honom, utan för att förstå sig själv.
Här möts kärlek och trauma, sjömanslivets råa erfarenheter och en existentiell stillhet som bara uppstår när man vågar se sitt eget mörker i ögonen.
Det är en roman om att försöka förstå sig själv när språket inte räcker, och om att hitta hem i en annan människa.