En roman om kärlek, ensamhet och de människor vi tror att vi klarar oss utan.
Stilla veckan 2024 befinner sig en författare ensam i ett gammalt hus på Fanø på den danska västkusten. Han försöker skriva en roman, men det vill sig inte riktigt, trots att förutsättningarna är de bästa: han är ensam, ostörd och isolerad från omvärlden.
Så står Helena plötsligt utanför dörren. De var ett par som unga, men mer än trettio år har gått sedan hon lämnade honom. Helena har med sig sin vuxna dotter Tine och barnbarnet Kamran. De har flytt från Sverige efter hot från kriminella.
Påskhelgen förvandlas till några dygn då det förflutna tränger sig på och berättarens noggrant avgränsade tillvaro bryts upp. Kan en människa vara sig själv nog? Och var går gränsen mellan nuet och det förflutna, mellan fiktionen och verkligheten?